Ångesten och "eftertankens kranka blekhet" slår som vanligt till på söndagen och måndagen närmar sig med stormsteg. Håhåjaja du tunga värld som så en latmask pressar. Undergång, ragnarök, harmageddon, götterdämmerung och apokalypsens fyra ryttare som stormar fram. Nåja, kanske lite överdrivet.... men visst passar Boris Kovacs stillsamma "Tango Apocalypso" bra in en dag som den här, en höstsöndag när löven frasar under fötterna och vintern knackar på dörren.
En av de i östeuropa så sedvanliga motsättningarna finns Boris klädstil. Hans säreget knäppta sammetskavaj med olikfärgade knappar, ger intrycket av att han spelar någon sorts clownmusik i en cirkusensembe. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Alla hans plattor har en resignerad undergångsstämning. En kabaré på sista versen, i vargtimmens tid, där morgondagen är oviss, Fast man anar att bandet skulle kunna svänga loss ordentligt om de bara ville.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar