Ibland känns lite mildare tongångar som en lisa för själen. Om man stannar kvar i Rumänien och går tillbaka i tiden, till den tid då verkligheten var svartvit, hittar vi en fantastisk sångare. Dona Dumitru Siminica som sjöng på Bukarests caféer, till tröst för brustna hjärtan. Hans sånger handlade om starka drycker, olycklig kärlek och dystra framtidsutsikter. Lyssna och njut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar