Denna dag är mörk och tung. Jo, visst fick vi se en glimt av solen och lite blå himmel mitt på dagen. Det är vi inte bortskämda med efter senaste veckans besinningslösa regnande. Men sedan skymde det raskt. Denna mörka söndag blir inte bättre av att mitt sinnestillstånd kännetecknas av förvirring, balansrubbningar och svaghet. Med en till visshet gränsande säkerhet hänger det ihop med den kvantitet alkohol jag av misstag hinkade i mig igår.
Det var självfallet inte mitt fel. Jag var först på bröllop hade av oansvariga personer fått ansvaret att blanda till bålen och den behöver naturligtvis avsmakas. Sådant skall det inte slarvas med och hos mig kommer ibland en nästan pedantisk natur i dagen. Redan där började det alltså. Sedan var det middag med vin och öl och sprit. Efteråt dans till Mr Okay i Bananrepubliken. Man blir dansant och vig med sprit i kroppen. Framåt ett snåret tog det slut och därefter borde jag självfallet gått och lagt mig. I så fall hade efterverkningarna blivit mer acceptabla. Men si nu var jävulen riktigt i farten och snart fann jag och mitt sällskap oss på en svartklubb i ett närbeläget industriområde i stället och drack ännu mer och dansade till Bosnia Express. Som för kvällen var förstärkta med en tuba men i övrigt bestod av- så vitt jag nu kommer ihåg - en sångare, två elgitarrer, en bas, Jugo bakom trummorna, ett dragspel, plus den sedvanlige 150 centimeters gentlemannen i sjuttioårsåldern på dans och tamburin. Publiken var en livad skara av särdeles besynnerligt urval. Gamla rastamän, lokala musiker, vilsekomna svenssons, ex-jugoslaver och rutinerade festprissar av olika åldrar och sortering. De flesta höggradigt berusade. Eftersom jag fortfarande var iförd morfars smoking och Helene en glitterklänning stack vi ut klädmässigt en smula. Som tur var tog ölen slut före pengarna och fram emot femtiden kom vi hem. Alltså behövs det uppbyggliga tongångar idag för att läka ihop trassliga nerver och reparera klubbade hjärnceller. Boban Markovic- Zaide Zaide
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar