Jag måste erkänna att jag undrade hur det skulle gå när Balkan Beat Party bytte kostym och flyttade upp till konsertsalen. Skulle stämningen som hittills präglats av intimt vansinne kunna bibehållas i den betydligt större lokalen? Skulle den fyllas av folk eller kännas som Gobiöknen? Skulle en serbisk dragspelare kunna få publiken att dansa?
Men det var utomordentligt enfaldigt att oroa sig. Självklart var stämningen lika bra, ja, till och med bättre än tidigare. Visst fylldes den lokalen och visst fick Lelo Nikas trio publiken i extas med sitt spel. Efteråt blev det balkandisco så svetten sprutade och den mycket blandade publiken dansades både på golvet och scenen. Vansinne var bara förnamnet. Hade jag kommit ihåg att ta kamera med mig hade jag ändå inte kunnat dokumenterat händelseförloppet eftersom jag hade fullt upp med att dansa, dricka och babbla med nya och gamla vänner. Ytterligare en glad överaskning var VJ:n som visade en säregen blandning av dansnummer, gamla dokumentärer och märkliga vidosnuttar till musiken. God smak hade karln också eftersom en hel del av filmerna har figurerat på vodkabeat den senaste tiden. Lördagsmorgonen blev således seg och det har tagit mig hela dagen att hämta mig men en av de låtarna som fortfarande ringer i mitt huvud är Magnificos Ubicu te så den får beledsaga detta inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar