Vi fortsätter Goran Bregovic spåret eftersom konserten närmar sig. Den unge Goran ansågs talanglös och sparkades vid späd ålder från den fiolskola hans mor placerat honom i. Med elgitarr och bas fortsatte han dock spela och gjorde en spektakulär rockkarriär på femton år i gruppen Bijelo Dugme. När bandet krackelerade i slutet av 80-talet övergick han till filmmusik och med Zigenarnas Tid regisserad av Emir Kusturica blev han världskänd som kompositör och arrangör. En mängd traditionella låtar blev genom det storsäljande soundtracket tillgängliga för den större publiken och ingår numera i standardrepertoaren för blåsorkestrar världen över. Ett bra exempel på det är Kustino Oro som jag för övrigt själv har varit med om att spela ett oräkneligt antal gånger. Trots det har jag ännu inte tröttnat på låten. Vilket endera kan betyda att jag är påfallande enkelspårig eller att det finns stor inneboende kvalitet i melodin. Välj själva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar