Som ett av resultaten efter murens fall blev Berlin åter en sjudande gryta av olika kulturella intryck. Östeuropeer av olika nationalitet tog med sig med sina influenser och en ny vital scen, som kännetecknas av ett vildsint livsbejakande sväng skapades. Ett av de första banden var Apparatschik som kallar sin stil "Russen-party". De har varit igång i över 20 år och har figurerat tidigare på Vodkabeat men eftersom jag nyss fått en ny livevideo av dem på Myspace så känns det som rätt dag att visa den. Ukrainski Disco!
Eftersom det är tjugo år sedan Muren föll bör vi väl uppmärksamma det på Vodkabeat. David Hasselhoff vägrar jag att ha med, men jag rotar lite långt inne i de tyska arkiven och hittar en härligt kitchig 80-tals video med Rio Reiser: König von Deutschland. Den får det bli. Inspelad i Västberlin med muren i bakgrunden några år innan "die Wende". Reiser som dog 1996 är minst sagt okänd i Sverige men här är alltså ett smakprov.
Så var det åter söndag igen efter en hektisk vecka. Tiden rinner på i ett obehagligt tempo. Vi behöver stanna upp och och gå ned i varv. Vila öronen från den barbariska kakafonin som omger oss. Min medicin är gamla svartvita filmer och otidsenlig musik från flydda tidevarv.
En gång i tiden var elorgeln ett i det närmaste magiskt instrument och exotica den mest fantasieggande musiken. Österländsk mystik och tropiska tongångar fyllde cabaréer och konsertlokaler i väst. Autenticiteten var det lite si och så med. En spännande bakgrund går alltid att fabricera. Elorgelns häxmästare var indiern Korla Pandit. Född i New Delhi av blandad härkomst tog han sig på krokiga vägar till USA. Han yttrade aldrig ett ord utan tittade drömmande in i kameran samtidigt som han spelade. Enormt stor under slutet av 40- och början av 50-talet.
Här hör vi den grekisk/turkisk/arabiska melodin Miserlou i Korla Pandits tappning.
Korla Pandit dog 1998 och två år efter hans död uppdagades det att han egentligen hette John Roland Redd, av afroamerikanskt ursprung, född och uppvuxen i Saint Louis, Missouri. Inte lika exotiskt.
När jag behöver pigga upp mig själv kollar jag på videon Bathtime in Clerkenwell med bandet The Real Tuesday Weld. Och eftersom animatören är ryss kan jag med gott samvete visa denna engelska låt på Vodkabeat. Alex Budovsky föddes i St:Petersburg eller rättare sagt Leningrad 1975, flyttade till New York och utbildade sig inom konsten 1994. Hans svartvita animeringar blev snabbt populära och har vunnit massor av priser världen över. En av de första och kanske även en av de bästa är denna där gökurens invånare har tröttnat på sin uppgift och går till attack mot människorna.
Det finns oräkneliga blåsorkestrar i sydöstra Europa. Många håller dessutom hög kvalité. Ett fåtal av dem(Fanfare Ciocarlia, Boban Markovic Orkestar m.m.) har fångats upp av internationella skivbolag och skickats ut på världsturnéer medan andra harvar på hemmavid. Den lilla byn Zece Prajini(400 invånare!)i östra Rumänien tycks vara utgångspunkt för ett förvånandsvärt antal orkestrar, bland annat de kända Fanfare Ciocarlia. Fanfare Shukar Zece Prajini är kanske nästa band på tur att ta steget upp mot toppen. Här sitter de dock på ett oglamoröst lerigt fält någonstans. En videokamera plockas fram. Ett lite krispigt torrt sound men jävlar vad det svänger. Foxtrot.
Jag behöver väl knappast tillägga att de är av romskt ursprung. En lite pampigare låt får avsluta inlägget. Fina trumpetslingor i inledningen. Påminner det inte lite om mexikanska låtar?
Vi behöver pigga upp oss. Något färgstarkt och sydligt kanske och inte så dödligt allvarligt. Balkanieras har vunnit pokalen för bästa nykomlingar vid Festivalen i Split uppger de stolt på sin Myspacesida. Och varför inte.
Mina söndagar ägnas åt vilans läkande kraft. Efter att agerat bärhjälp vid en större flytt och därefter ägnat kvällen åt alkohol och dragspel är både kropp och själ rejält slitna. Känner mig som en utsläpad båtdragare. Som på målningen av Ilja Repin (1873) ungefär. Fantastisk tavla för övrigt. Förstora den och kolla ansiktsuttrycken.
Jag letar på gamla spellistor och bygger upp min viljestyrka med Röda Arméns kör.
Alla bassångares favoritlåt som populariserades av den store Fjodor Sjaljapin en gång i tiden. Så här lät det då.
Song of the Volga Boatsmen står det, men vad heter den egentligen på svenska? Volgas båtdragares sång? Faktiskt har den legat som etta på topplistan i USA! I Glenn Miller version 1941.