Denna långa fredag blir det en rysk sång i moll. Mycket moll. Visserligen förstår jag inte vad han sjunger om men det låter oändligt sorgset och av den uppsynen att döma slutar det inte lyckligt heller. En bruten gammelmansröst med mycket känsla och smärta.
Hemmainspelning med förra inläggets Tecsöi Banda där kameran fokuserar på den dystre mannens anlete. Jag kommer osökt att tänka på ordet luguber.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar