Стиляги - Stilyagi

För en vecka sedan gick - hör och häpna- en rysk musikal på teve ( Стиляги eller Hipster som den översatts till) . SVT förstås, fast rätt sent.  Eftersom jag inte orkade att sitta uppe till tvåtiden en tisdag spelade jag in den och såg den först härom dagen. En häpnadsväckande historia (inspelad 2008) om modemedvetna ungdomar i Moskva 1955! Strax efter Stalins död fanns alltså  en subkultur av jazzdiggare i Moskva till myndigheternas förtret. En ganska fantastisk värld som öppnar sig med överraskande starka sång- och dansnummer.

 Många av låtarna är nya tolkningar av välkända sånger från sovjettiden. Självklart har den fått alla priser och utmärkelser som finns i Ryssland men är naturligtvis tämligen helt okänd i väst beroende på den mentala järnridå som fortfarande finns finns kvar.

Här är några smakprov ur filmen som faktiskt kan ses i sin helhet med engelsk text i tiominuters sekvenser på youtube. Huvudpersonen Mel(s) gör sin debut på scenen med dyrt införskaffade saxofon

 Hans far tänker tillbaska på gamla tider i deras överbefolkade kollektivboende

 Mel blir offentligt attackerad av partiets ungdomsavdelning (komsomol) i en stark scen. Den aggressiva tjejen har tidigare varit kär i honom men använder nu partiets styrka för att angripa honom.

Lappland - Balkan

 Jaakko Laitinen & Väärä Raha fortsätter sin patenterade blandning av finskt vemod och balkansväng men har efter flitigt turnerande i många länder vidgat vyerna. 

Redan ett år efter den prisade förra skivan Yö Rovaniemellä (En natt i Rovaniemi) är det dags för ett nytt album. Denna gång har man valt den internationellt mer lättförståliga titeln Lappland - Balkan. (Bandets tre skivor ligger på Spotify)

Influenserna och instrumenteringen mer varierade än tidigare. Bouzoukin hörs i flera låtar, stråkar faller in och mellanöstern är inte långt borta. Samtidigt har orkestern ett helt eget sound där Jaakkos djupa varma stämma ligger som lök på laxen . Om Emir Kusturica och Aki Kaurismäki skulle göra en film ihop borde det här vara ett självklart soundtrack.

Även om man som jag, bara förstår ett ord (tanssi) räcker det långt. Det är snabba kolos, halsbrytande uddatakter och långsam baladi. Bandet borde väl egentligen höras på en sunkig nattklubb någonstans i Rovaneimi, Belgrad eller Odessa men tills dess dansar jag runt i köket och sjunger med i refrängerna så gott jag kan. Ett  smakprov från skivan med lätt grekisk touch hittade jag på youtube.

Lite som Koskenkorva med ouzosmak.

Zigenare för en dag

Så skulle man väl översätta denna låt, även om rom numera är den korrekta benämningen på folkgruppen. Frankrike baserade La Caravan Passe klämmer till med ännu en pigg balkan-inspirerad låt. Lite ungerskt stuk med en plåtkanna som slagverk och lite romska miljöer från när och fjärran.   Ett av många multinationella band från Frankrike och visst rycker det i benen.