Vodka Beat -röster från öster

Ju fler kockar?

2012-02-14T21:29:00.001+01:00

Ett ganska vanligt grepp i både öst och väst är att - när fantasin tryter vid videoinspelning - sätta musikerna i en bil, helst en liten en. Det blir så där mysigt, trångt och nära. Sedan tar vi lite gatuvyer och klipper ihop det hela. Jag vet inte hur många sådana jag har haft med här på Vodkabeat. Huruvida denna varit med tidigare eller inte fick jag grubbla lite över men jag tror inte det. Horonko Orchestra från Moskva är ett avantgardistiskt cabaré jazzband, men lite mjukare än många liknande band. Åtminstone i den här låten: Tanci, fast det kanske blir svårt i en bil...

Vodka i dricksglas

2012-02-12T22:38:00.004+01:00

Vodka i dricksglas, bröd och saltgurka. Några män roar sig i en otvungen hemmiljö. Disken växer och kackerlackorna svärmar men vad gör det så länge det finns alkohol och dragspel. Den gravt bakfulle lägenhetsinnehavaren minns gårdagens dryckeslag. Allt är som vanligt därborta i öster.

Finskt tungsinne

2012-02-09T22:08:00.000+01:00

Den finske låtskrivaren Tuomari Nurmio har varit aktiv i över trettiofem år. Självfallet helt okänd i Sverige och ny även för mig. Här i ett lite Tom Waits doftande stycke kompat av den förnämliga orkestern Alamaailman Vasarat. Finskt tungsinne när det är som bäst.

Intressant man, jag letar upp en låt till, Oi mutsi mutsi, och ser man på, en härlig låt.
Lite kort men med falsettsång och en vacker bild på en lastbil. Jag måste lyssna mer på denne man....

Generation P

2012-02-05T20:56:00.001+01:00

Trots den bistra kylan lyckades jag ta mig iväg på filmfestivalen i Göteborg till slut. Naturligtvis hittade jag en öststats-film i den digra katalogen och bänkade mig förväntansfullt på den anrika biografen Draken. Filmen hette Generation P och baseras på en roman av kultförfattaren Victor Pelevin.

Poeten Babylen gör succe som copy-writer i det nya Ryssland på 90-talet. Konsumtionsamhället är på ingång och behöver slogans anpassade för människor uppfostrade i sovjetsystemet. Med hjälp av diverse droger fixar Babylen hiskliga reklamslogans samtidigt som han försöker hålla sig vid liv i ett rövarsamhälle. Han kommunicerar med Che Guevaras ande och baylonska gudar om vartannat i en diffus verklighet. Jodå, det var spektakulärt. Här är en trailer

Jo, visst är det Sergei Shnurov som hörs i ledmotivet. Knappast förvånande i den här typen av film.
Mycket spektakuler med en rejäl taskspark mot den politiska ledningen.

Ett smakprov på Babylens reklam kan vi se här. Head & Shoulders mjällshampoo......

Och en med gangstertema för mintpastillerna Tic-Tac.

Finsk cirkusbalkan

2012-02-03T10:40:00.000+01:00

Kylan har lagt sig som en tung filt över staden. Långkalsonger, raggsockar och pälsmössa har blivit populära klädesplagg igen. Men, det är helg och vi värmer oss med ytterligare en finsk orkester som jag fick upp ögonen för på skivan Balkan Fever Helsinki. En lätt anarkistisk cirkusapproach och balkantongångar med en inte så liten glimt i ögat. Orkestar Bordurka är precis vad som behövs inför helgen för att få igång livsandarna. Och visst är det snyggt med fez...

Dessutom kan man få en snabbkurs i partydans av orkestern vilket ju alltid är välkommet. Nya moves kan man aldrig få för många av.

Turboboy

2012-01-30T20:30:00.002+01:00

Vi inleder arbetsveckan med en ny Leningradvideo. Jo, de är produktiva! Denna gång utan vare sig Shnur eller Yulia i sikte. Vem sångaren i sparkdräkt är får jag kolla upp senare. Lite drift med hiphop-estetiken och en dos vardagskitsch i skön blandning. Snyggt saxsolo på en åldrig Lada i vinterlandskap och en värmande vinterbrasa i slutet. Bra driv i låten för övrigt.

Erast Fandorin - Statlig rådgivare

2012-01-29T19:57:00.000+01:00

Inte heller denna kväll är jag frisk nog att gå på filmfestival så jag letar upp en ny Erast Fandorin historia (se föregående inlägg) på nätet. Böckerna sägs ju avspegla olika typer av kriminalhistorier och filmerna tycks bekräfta utsagan. Om den förra filmen var en äventyrshistoria med ivrigt fäktande och en myckenhet av skjutande är The State Counsellor här ett intrikat drama där skillnaderna mellan hjältar och skurkar är oklar. Är man intresserad av 1800-talets kravatt- och krag-mode finns här en mängd fascinerande exempel.

Nåväl, det är 1890-tal, tsarväldet är på fallrepet och revolutionens första gnistor börjar tändas.

En rysk Sherlock Holmes

2012-01-28T20:34:00.001+01:00

Däckad av influensa försöker jag muntra upp mig så här på lördagkvällen. En filmfestival som jag inte kan delta i pågår i staden så jag får ordna filmfestival för mig själv här hemma. 1800-tal och steampunk tycks ju vinna allt mer mark inom populärkulturen så vi letar efter östliga varianter.

En försmak får vi i videon Let's go East med Nogu Svelo där ett påfallande välklätt rockband underhåller en stilenlig publik. Låten är ledmotivet i filmen Turkish Gambit som vi ser delar av.
En äventyrshistoria vid Svarta havet med skenande hästar, yviga mustascher, vilt viftande med sablar och sköna hjältinnor. Och naturligtvis en skarpsinnig hjälte.

Den stammande detektiven Erast Fandorin verkar i det sena 1800-talets Ryssland och är en mästare i att förkläda sig. Han har beskrivits som en blandning av engelsk gentleman intellektuell ryss med inslag av samuraj.
Skaparen av denne litteräre gestalt är född i Georgien och egentligen heter Grigorij Sjalvovitj Tjchartisjvili är känd under sitt pseudonym Boris Akunin (B. Akunin efter den gamle anarkisten Bakunin, får man förmoda) och säljer ungefär lika bra som Harry Potter i Ryssland. Enligt Akunin tycks det finnas 16 sorters kriminalromaner och varje Fandorin-deckare skall avspegla en av dem.

Fem böcker har kommit ut på svenska av tolv(enligt Wikipedia). Jag har läst två av dem, men inte Turkisk Gambit som självfallet blir kvällens långfilm. Vi förflyttar oss till det rysk-turkiska kriget 1877 och jakten på en spion.

Mer finsk balkan

2012-01-20T10:45:00.000+01:00

Som framgick av förra inlägget har den finsk musik med inslag av balkan dominerat ljudrummet i min lägenhet den senaste veckan. På skivan Balkan Fever Helsinki finns en mängd band jag inte hört talas om tidigare. Att hitta mer musik med dessa band är inte helt lätt då många av banden liksom samlingsskivan inte finns på Spotify (än?). Det förnämliga bandet Transkaako kan man dock hitta på Spotify, endast en låt finns på youtube, inte samma som på Balkan Fever-skivan men bra ändå. En äldre låt som borde haft betydligt fler visningar.

Jätkäjätkät växer fram som ett av mina nya favoritband inom partymusiken. Mycket energi i en häxbrygd av Jamaica, Balkan och Finland. Jag hade dem med i förra inlägget men så hittade jag en video på nätet som jag bara inte kan låta bli att ta med.

Vi avslutar med Slobo Horo som jag faktiskt kände jag till sedan tidigare, de har ju funnits sedan 80-talet. En gammal inspelning (-93), lite mer traditionell, men upprockad balkan med en finsk touch. Snygg kombination av styrstångsmustasch och hockeyfrilla på sångaren, fast även basisten har en hockeyfrilla värd att uppmärksamma. Ack vilka tider.

Balkan feber i Helsingfors

2012-01-12T20:05:00.000+01:00

Det damp ned en CD i brevlådan. En samling med märkliga låtar från Finland under beteckningen Balkan Fever Helsinki.

Ett medföljande brev deklarerar stolt att det är ett tvärsnitt av balkaninspirerade band i Finland och visar att det i Helsingfors, likväl som i Berlin, Paris och New York, finns en balkanscen av internationellt snitt.

Orkestrar som funnits i flera decennier blandas med nutidens stjärnor och framtidens hopp. Skivan spretar självfallet vildsint åt olika håll, dock utan att tappa fokus. Influenser från traditionell romskmusik, rock, hip-hop, klezmer, reggae och förstås finsk tango kan spåras utan svårigheter. Dessutom finns en hel del musik som svårligen låter sig placeras i några som helst fållor. Gamla favoriterna Jaakko Laitinen & Vääre Raha finns förstås med och vi börjar med dem.

Om det svänger? Jag satte på skivan och började laga mat men kom på mig själv att dansa i köket medan makaronerna kokade över. Och detta helt nykter!

Sedan fortsätter det. De flesta banden har jag inte hört talas om. Jag inser här hur lite jag kan om finsk musik i allmänhet och balkan scenen i Helsinfors i synnerhet, trots att jag försöker hålla lite koll. Bandet Shava blandar helt osannolik indisk och finsk musik i lätt baktakt!

Finlands svar på Timbuktu har de kallats, Jätkäjätkät. Lite modernare tongångar med rap men jävlar vilken dansmusik.

Självklar saknas inte finska melodier. Liljan Loisto spelar den gamla slagdängan Säkkinjärvi polkka, fast i baktakt. Hopa!

I förhållande till annan nordisk balkaninspirerad musik, upplever jag det som om de finska banden är mer självständiga. Att de utforskar ny mark snarare än bara spelar covers.
I sin helhet en fantastisk platta om man exempelvis vill ordna en uppsluppen fest hemma med alkohol och dans. Eller om man bara vill pigga upp sig en gråmörk onsdageftermiddag när förkylningen är inne på sin andra vecka. Glad blir man i alla fall.

Skivan finns såvitt jag kan se inte på Spotify än, men på cdon till det facila priset av 129 kr. Jag kommer definitivt ha med den här skivan nästa gång jag skall vara plattvändare på någon tillställning

Det här var som sagt var bara fyra av banden på skivan, men jag återkommer med smakprov på andra band i nästa inlägg.

En artikel i Pravda

2012-01-08T19:33:00.003+01:00

Mitt minne är lite dåligt så jag kommer inte alltid ihåg vad jag visat på bloggen. Jag har ett rörigt lager med videor där det inte framgår vilka som varit med eller inte. Denna lilla snutt trodde jag att jag haft med, men hittar inte. Nåja, är det en repris så må det vara hänt. Fyllo klår upp pionjärledare, så är titeln om jag förstår det ryska språket (google translator)rätt. En drift med den gamla goda tiden så vitt jag förstår. Snyggt gjord med Pravda som inspiration. Undrar förresten om sångaren hört talas om Jokkmokks-Jokke? Ibland låter det så.

Nytt år med Leningrad

2012-01-06T23:46:00.003+01:00

Från Shnurs kanal pumpas det ut videos i en strid ström. Denna gång från ett underhållningsprogram i rysk teve. Klart värt att kolla in även om det inte är den mest spännande scenografin.

Gott nytt år i baktakt

2012-01-01T15:20:00.001+01:00

Vi glömmer den förra videon och startar om med ytterligare en nyårslåt: Мужика Нет med Новый Год.
Lite bättre kvalité på musik och bild den här gången. Enkel lågbudgetproduktion men effektfull ändå.

Steklovata - en video bortanför verkligheten

2011-12-30T00:38:00.004+01:00

Ibland trotsar verkligheten all fantasi. Det ryska pojkbandet Steklovatas video ligger bortanför alla kända riktningar. Ingenting är egentligen konstigt, men tillsammans blir helheten ett av de märkvärdigaste filmklipp jag någonsin visat på Vodkabeat (tack för tipset Henri) och fenomenet pojkband har fått en helt ny innebörd. I Östeuropa spretar som sagt var musikbranschen åt alla håll och vi önskas Gott nytt år av Steklovata........

Färgskalan i videon får mig att associera till någon typ av offentligt sanitetsutrymme och personerna ger mig trots sin ungdom rysningar efter ryggraden (och då har jag ändå jobbat 10 år inom mentalvården). Kanske är det frisyrerna ger en vision av sluten avdelning eller också är det minspelet i kombination med tänderna.

Riktigt creepy är snubben utan axlar längst till vänster som klappar sig i ljumsken i en alldeles egen takt, men inte utan konkurrens från den större besten med den tomma blicken bakom honom. Längst till höger finns killen med religiös uppsyn som sekten skickar fram för att väva nya medlemmar. Snett bakom honom - med en sinnesvag sängkammarblick - står charmören vars hand sällan lämnar skrevet.

Den stora frågan är dock om kvartetten har lösöron eller inte. Har något annat gäng skurit öronen av dem så att de har proteser av gummi? Eller hade de långt hår och klippte sig innan framträdandet så att det är de vita vinteröronen sticker fram? Något skumt är det. Ja, jösses.

Jul med Leningrad?

2011-12-24T07:40:00.001+01:00

Visserligen lite dyster i färgskalan och ovanligt lågmäld för att vara Leningrad men visst är det en julgran i bakgrunden. Det räcker för att detta skall bli Vodkabeats julvideo.

Tempot i Leningrads videoproduktion fortsätter att förvåna. Efter att ha legat lågt några år kommer nu låtarna i skurar. En längre dokumentär om Leningrad har producerats men jag har inte lyckats se mer än delar av den. En trailer ligger emellertid ute på nätet. En aptitretare....

100 år sovjetisk historia till tetrislåten!

2011-12-22T21:37:00.003+01:00

Ibland blir man nästan arg över vissa personers kreativitet och idéer. Denna video är en på pappret omöjlig kombination av sovjetisk historia och dataspelsestetik! Fördjävligt bra gjord dessutom, ur både historisk och estetisk synvinkel. Jag är avundsjuk. Jag skulle vilja få en sådan idé (och ha tillräcklig teknisk kunskap för att sätta igång och energi nog att genomföra det, förstås). En ren njutning att se i alla fall. Pig with the face of a boy med Complete History Of The Soviet Union, Arranged To The Melody Of Tetris

Över två miljoner visningar anger att arbetet med videon inte varit helt i onödan.

Ny låt från Zakopower

2011-12-19T19:37:00.004+01:00

Jag ältat det här förut. Polen är ett grannland till Sverige med en rik och varierad musikkultur, men hur många svenskar kan nämna en enda polsk artist eller band? Varför är vi så uppslukade av den engelskspråkiga kulturen att vi helt missar det näraliggande? Jaja, jag vet. Det har med politik och ekonomi och allt det där att göra. Men i alla fall.

Intressant att notera är att Zakopower använder sig mer av inhemsk musiktradition och folkliga stråkar än vi är vana i Sverige.

Rysk steampunk

2011-12-04T21:41:00.001+01:00

De senaste tio åren har begreppet steampunk vunnit allt mer spridning. Själva ordet kan härledas till sent 80-tal men först något decennium senare blev det mer allmänt känt. Från början såg jag mest ombyggda datorer och med mycket trä och mässing men sedan började även andra objekt steampunkiseras.

Det blev mode, musik och livsstil. Filmer, tidningar och böcker dök upp och genren spred sig utanför den trängre kretsen. Vad är då steampunk? Tja, någon slags vurm för gammal teknik blandat med science-fiction - à la Jules Verne. Neovictorianism eller retrofuturism är andra ord som jag sett användas i sammanhanget. Distinktionerna är oklara för oss fåkunniga. Steampunk kan liksom de flesta andra genrer vara både charmigt och påfrestande.

Som så mycket annat kommer det mesta från USA men nu för tiden görs det steampunkinspirerade alster i många länder. Här är en rysk video som anknyter till stilen. Bratya Grim

Sedan finns det ju de som tycker att det kommit in dilettanter som inte förstår vad det handlar om.
Som bara ser det som en modenyck och inte förstått hur allvarligt det är vilket vi kan se prov på i en mycket välgjord victoriansk rap (?)

H som i.....Leningrad

2011-12-02T22:46:00.001+01:00

Jag tänkte gå igenom alfabetet för att få lite omväxling och inspiration men fastnade på bokstaven H.
Helvete också. H, h, h, h, ........ Äsch, det är fredagskväll och jag lyssnar på lite Leningrad medans jag tänker. En känslosam duett mellan Schnur och Yulia.

Jo, den har varit med förut. Det inser jag nu men det spelar ingen roll. De har gjort så många videos på senaste tiden så jag blandar ihop dem. Men, okey en till då. Det är ju trots allt mitt favoritband.

De som inte förstår texten kan få den översatt via youtube men jag rekommenderar det inte.

Min Perestrojka

2011-11-30T00:00:00.001+01:00

Såg precis dokumentären Min Perestrojka i SVT. Den gav en begriplig bild av livet under och efter perestrojkan i Sovjetunionen på 80-talet och sovjetsamhällets kollaps. Denna komplicerade tid som inte ens de som var med riktigt kan förklara. Allt speglat ur fem skolkamraters ögon två historielärare, en gatumusiker, en biljardbordstekniker och en egenföretagar. Gamla amatörfilmer blandat med propaganda ger en oöverträffad tidsbild i svartvitt och blekta färger. Ytterligare en utmärkt dokumentär om Östeuropa i SVT.

Ruslan som i filmen nu spelar banjo i tunnelbanan var på 90-talet med i ett känt punkband Naiv som får avsluta det här inlägget.

The Magnificent Seven på turné

2011-11-25T11:41:00.001+01:00

Jag ser att The Magnificent Seven är på turné i Danmark. Tyvärr inte i Göteborg men jag tar ändå tillfället i akt och puffar lite för deras senaste platta The Broken Hearted Show som kom härom året.

Om man händelsevis är i Köpenhamn på lördag (26/11) kan man ju höra orkestern på utländsk mark.

Hur låter det? Tja, jag har sett flera beskrivningar, som mörksint folkmusik eller akustisk steampunk. Det är svårt att beskriva. Bräckligt men alltid upprätt, som lik en berusad enhjulingcyklist vinglande runt på cabaréscenen långt efter midnatt när publiken gått hem, fylld av hjärtesorg och smärta.

G som i Göteborg Gadjos

2011-11-17T22:14:00.001+01:00

Göteborgs balkanelit i spelar på gatan i Tyskland. Men redan 2 december kan man se laguppställningen i hemstaden, på Balkan Beat Party på Kontiki. Tung tuba, stadigt slagverk och slipade solister, det kan inte bli fel.

D som i Doc Lounge

2011-11-13T22:29:00.001+01:00

Just det! Doc Lounge, dokumentärfilmklubben i Göteborg visar en ukrainsk dokumentär om en kvinna som tar hand om 16 svarta barn i ett land där 99, 9% av befolkningen är helvit och ras spelar roll. Onsdag 16 November i lagerhuset. Filmen börjar kl 20.00 men redan 19.00 kommer undertecknad att spela musik och filmsnuttar från Östeuropa för att för att skapa rätt stämning. Självfallet finns där också en bar. Efter filmen rundar vi av med lite mer östeuropeisk musik.

Få ukrainska videos innehåller svarta artister. Själv har jag bara sett en och enligt nätkällor blev videomakarna och rapparna hårt kritiserade för att de gav sig på en ukrainsk folkmelodi på ett oortodoxt vis. Om man läser kommentarerna under youtubeklippet kan man förstå stämningen lite. Jag har haft med klippet på bloggen tidigare men det tål att repriseras.

Har D varit med två gånger? Så kan det bli ibland....

F som i Finland

2011-11-11T10:03:00.001+01:00

I somras hörde jag ofta på programmet Sommar när jag var ute och åkte bil. Någon gång i Juli var det den för mig okände skådespelaren Ville Virtanen. Vad han pratade om har jag glömt men en av låtarna satte sig så i minnet att jag var tvungen att leta upp den på nätet när jag kom hem. Det var en finsk emigrantvisa från Amerika som sjöngs med ljus stämma och spännande instrumentering. Detta är Lännen lokari (western loggers).

Dessa sånger är så fantasieggande att vi tar en till. Fotografierna från arbetsplatserna ger oss visionen av en epok för länge, när världen var mycket yngre. Tidens gång har gett bilderna ett nästan idylliskt skimmer som döljer det omänskligt hårda slit som kännetecknade livet på den tiden.

D som i Dengue Fever

2011-11-08T10:55:00.000+01:00

Ja, jag vet. Jag följer inte alfabetet men det bara blev så. Nu blir det milda tongångar med det amerikansk/kambodjanska bandet Dengue Fever som spelar i en hall. En låt från Indonesien som skrevs under den japanska ockupationen under Andra Världskriget. Senare togs låten upp av kommunist partiet och på sextiotalet - efter högerkuppen - blev det följdaktligen livsfarligt att lyssna på låten.

Lägg märke till Zac Holtzmans (mannen med det imponerande skägget) intressanta kombinations-instrument.

För säkerhets skull tar vi en lite häftigare låt av hitkaraktär från senaste albumet Cannibal Courtship.

E som i Egypten

2011-11-02T23:37:00.001+01:00

Jag kom nyss hem och är fortfarande upprymd. Den egyptiske megastjärnan Hakim gästade Göteborgs konserthus och gav en bejublad show inför en lika begeistrad som fåtalig publik. Salen var knappt kvartsfylld men det hindrade inte Hakim från att med ett sprudlande humör bjuda audiatoriet på en gnistrande show. Fast audiatorium är fel ord, redan i andra låten stod publiken upp i stolsraderna och dansade och fortsatte med det konserten igenom. Visserligen hade han ett 14-mannaband med sig men ibland var det mer publik än musikanter på scenen. Dansparty var ordet.

Jag slänger in en en officiell video också för säkerhets skull.

C som i CCCP

2011-11-02T01:12:00.001+01:00

Ett helt annat uttryck finner vi om vi gör en nostalgitripp tillbaka till gamla Sovjeunionen. Året är 1978 de kycklinggula kosymer och folkloristiska klänningarnas tidsålder. Utspelet är återhållsamt och frisyrerna ligger still.

B som i Bulgarien

2011-11-01T00:14:00.001+01:00

Att Bulgarien har de hiskligaste produktionerna i musikvideobranschen har vi redan slagit fast.
Genren heter chalga och är en typ av partymusik med rötter i romska rytmer men med influenser från alla möjliga håll.
Videorna innehåller gärna gangsterromantik, hip-hop estetik och ett konstant juckande, blandat med vad som faller filmmakarna in för tillfället. Det bildar en sanslös cocktail som ligger ganska långt från den skandinaviska videotraditionen. Här är det den rutinerade romska orkestern Kristali som ligger bakom musiken, hetsande rytmer och snabba solopartier i modern balkanstil. En nattklubb med poledancing, en gästsångerska med en minimal klädnad till bristningsgränsen fylld av kvinna och några muskulösa herrar i smakfulla uniformer fullbordar det hela. Suck och stön. Vad skall man säga....

Ytterligare en Kristalilåt men med en annan sångerska. Japp, vi flyttar oss till den kyrilliska Vilda Västern, komplett med saloon, skurkar och indianer. Lite mer fantasifullt och ganska fräcka blåspartier i låten.

A som i Afganistan

2011-10-28T12:29:00.001+02:00

Jag blev påmind härom veckan om Ahmad Zahir som figurerade på Vodkabeat för ett par år sedan. En fantastisk artist som dog 1976 under oklara omständigheter. Om man söker på Ahmad Zahir kan man faktiskt hitta fyra låtar på Spotify, vilket naturligtvis inte är mycket med tanke på hans produktion låg på åtminstone 22 album, men i alla fall något. Bäst - enligt min mening - är hans samarbete med saxofonisten Ostad Ismail Azami och trumpetspelaren Ostad Nangalai(Ostad är titel som betyder mästare) som tillför en dimension som man knappast uppnår med modernare klaviaturkomp.
Här i en stillsam vals av Ustad Taranasaz.

Ytterligare en låt där framför allt trumpeten hörs i bakgrunden.

Många av låtarna på nätet är beledsagade av hemgjorda videos och det är inte alltid lätt att hitta pärlorna.

Blues på riktigt

2011-10-22T10:38:00.000+02:00

Vad skall man säga, för att spela blues måste man verkligen vara down and out på ett osvenskt sätt.
Som denna gamla dam i Ryssland. Djupt koncentrerad, med en glödlampa, formulerar hon de blåaste toner jag hört på länge.

Rockens innersta väsen

2011-10-21T00:14:00.001+02:00

Vad är egentligen rockens innersta väsen? Det är självfallet inte multimiljonärer på jättearenor. Inte hypade dagsländeartister eller föredettingar som drar runt för att klämma ut ytterligare några slantar ur sina gamla hits. Inte uttråkade barn från villamedelklassen med svartfärgat hår eller fingerfärdiga tekniker med senaste ljudkorten. Rock har egentligen inget med ljud att göra, inte med utrustning, instrument eller teknik. Det är snarare en inställning till livet. Rockens innersta väsen ligger i det kompromisslösa utspelet hos den som inte längre har något att förlora. En fråga om attityd helt enkelt.

Kan det bli mer rock'n'roll än så här? En trist förort någonstans i öst, gråmulet vinterväder och en galning med gitarr. En plastpåse på handleden är scenutstyrseln. Gitarrkompet rullar på som ett diesellok. Ingen tycks ta särskilt mycket notis om honom. Kanske står han där varje dag. Men bryr han sig? Icke. The show must go on och kameran rullar.....Det här är ingen låtsasposör eller goddagspilt. Det är äkta vara rakt ut i fingerspetsarna. Yeah baby!

Armenisk indie

2011-10-19T20:37:00.005+02:00

Armenisk indiepop med tydlig brittisk karaktär. Inte vad jag väntade mig i Kaukasus. Men, men det finns alla sorters blandningar där ute på nätet. Självfallet vet jag inte ett smack om bandet. Men jag kan inte minnas när jag hade med en låt från Armenien senast så vi kollar upp Crimesterdam.

80-talet är slut och det finns ingen framtid

2011-10-16T17:04:00.002+02:00

Jag vet inte hur många Leningrad låtar som varit med här på Vodkabeat. Men det är ett produktivt band. Sångaren Shnurov har dessutom haft fingrarna med i spelet även i andra produktioner(se föregående inlägg). Här är det den gamla sovjetiska 80-talsstjärnan Alla Pugatjova som figurerar i hans tankar.
Lite härligt sunkig hemmiljö blandat med 80-tals retro i en ompa-ompalåt. Kan det bli fel?

Lantisar i Moskva?

2011-10-14T19:16:00.002+02:00

Grabbarna från landet kommer till storstan. Imponerade driver de runt och tar lite bilder. Till slut träffar en något sliten lokalinvånare. Bestämt ser han bekant ut...Så uppfattar jag i alla fall videon.

En missad konsert är också en konsert

2011-09-30T19:53:00.000+02:00

Jag missade tyvärr Räfvens släppfest på Trägårn. Retfullt men sånt är livet. Jag hinner inte med allt. Men bra var det tydligen. Räfven har jag hört och sett många gånger förut, alltid lika uppiggande, men förbandet The Great Malarkey har jag aldrig hört talas om. Hmm, cirkus, östeuropa och trumpet står på beskrivningen. Vi får kolla in vad de går för

Visuellt vackert skulle man kunna tillägga.

För de som missade inlägget om Räfven i våras kommer här en repris på Videon till Kajutan blues.

Tillbaka till Finland

2011-09-25T20:12:00.002+02:00

Har man varit i Finland så blir man påverkad av språket och miljön. Årets semester satt sina spår. Tillbaka till 1952, när världen var svartvit och allt såg mer hoppfullt ut.

Falskt 70-tal a la Sovjetunionen

2011-09-23T16:16:00.000+02:00

Ser man på. Äntligen ett nytt inlägg. En video som bara dök upp på nätet. Потап и Настя som enligt google translator skall bokstaveras Potap och Nastya framför Чумачечая Весна vilket enligt samma översättning skall vara Chumachechaya våren. Hmm? Skall vi gissa att Chumchechaya är ett ortsnamn.

Mustascherna är visserligen inte äkta men visst liknar scenuppställningen klassisk sovjetisk 70-tals estetik.

Långt långt borta för länge länge sedan

2011-09-05T22:21:00.000+02:00

Hoppsan, Vodkabeat hoppade ännu längre österut och hamnade i Japan. På något sätt verkar det som om allt skruvasupp ett extra varv i den uppstigande solens rike. Klämmig 60-talspop övergår i hysterisk käckhet. Beatles på speed liksom.

Tillbaka från norra Finland

2011-08-22T17:04:00.007+02:00

Vodkabeat är tillbaka efter semestern som naturligtvis gick österut. Ambitionerna har visserligen avtagit efter de första årens ivriga bloggande och jag har inte längre tid att systematiskt skanna av nätet efter nyheter. Men visst skall det väl gå att hålla liv i bloggen ytterligare en tid. Det finns fortfarande mycket att upptäcka eller återupptäcka i österled. Något inlägg då och då skall det väl kunna bli. Under min sväng i nordöst hamnade jag i finska Lappland. Ett märkligt glesbefolkat landskap.
Därför får hösten inledas med favoriterna Jaako Laitinen & Vääre Raha som, även om de numera bor i Helsingfors har sina rötter där i norr. Ett fantastiskt liveband som förhoppningsvis kommer tillbaka till Sverige igen.

Balkan brass även i Oslo

2011-06-21T13:08:00.004+02:00

Fast om man händelsevis istället befinner sig i Oslo finns ju chansen att se Sanja Ilic och Balkanika Brass Orkestra på Rockefeller Music Hall. Själv har jag inte hört dem live men det verkar ju förtroendeingivande koncept. Tyvärr befinner jag mig inte i i närheten av Oslo vilket retar mig en smula.

Det kan bli riktigt bra. Den senaste skivan med bandet bådar gott. En förvånansvärt påkostad video(när det gäller balkanbrass) finns också till beskådande.

Mässingsduell i Stockholm

2011-06-17T22:50:00.003+02:00

Jodå, sommarstiltjen har lagt sig över Vodkabeat men för de som råkar befinna sig i närheten av Stockholm finns det ju begivenheter. En duell mellan balkans mest framstående brassband är ju inte att förakta. Tunggunget från Rumänien möter ekvilibristerna från Serbien. Fanfare Ciocarlia mot Boban i Marko Markovic Orkestar.
Det kan bara sluta på ett sätt. En helt fantastisk afton. Jag har ju haft äran att se båda orkestrarna ett antal gånger och menar att dagsformen och spelhumöret kommer att avgöra. Skivbolaget har i alla fall byggt upp intresset med några fina filmsekvenser. Här är nummer 2.

Jag har haft med nummer ett en gång förut men det var ju ett tag sedan, så här är den igen.

Dubioza Kolektiv

2011-05-26T22:27:00.003+02:00

En sten i skon för de styrande. Så har det bosniska bandkollektivet beskrivits. Politiska texter till en hardcore blandning av rock-dub-hip-hop-elektronica-reggae-balkan-folk. Som sig bör emot är de nationalism och korruption och för ett mänskligare samhälle. Till Stockholm (Fryshuset)kommer de den 27 maj och Göteborg den 28 maj (Musikens Hus). De som hörde dem förra gången de var här, var lyriska över framträdandet.

En lite mer baktaktsgungande är Blam. Jodå, det kan nog bli en dansant afton.

Vodkabeat kollar schlagers i efterhand

2011-05-17T19:05:00.010+02:00

Även om jag definitivt inte är någon vän av Eurovision Song Contest och sannerligen har bättre ting för mig än se dessa evighetslånga utsändningar brukar jag ändå kolla upp några öststatsbidrag.

Gamla bloggfavoriterna Zdob si Zdub från Moldavien ställde återigen upp. Som vanligt, i dessa sammanhang, var det väl ingen av deras bästa låtar. Visst, lite milt vansinne med lustiga hattar, trumpet och en enhjuling förgyllde utförandet men själva kompositionen känns lite ansträngd.

Lite upprepningar på engelska till att börja med och först efter halva låten börjar den leva sitt eget liv på öststatsvis.

Nej, bättre är de i andra sammanhang. Vi kollar in bandet med full blåsorkester från ett teveprogram i stället. Tungt komp och kraftfull sång. Var programmet är inspelat vet jag inte men det kyrilliska alfabetet tyder på Ryssland eller Ukraina.

Kajutan Blues med Räfven

2011-05-15T17:53:00.007+02:00

Eftersom Räfven förlade sin släppfest i ett kajskjul, ett stenkast eller två från mitt hem, fanns det självfallet inga som helst ursäkter för att missa den. Att den trespåriga singeln, som var föremålet för själva evenemanget, dessutom ingick i entrén gjorde beslutet ännu enklare.

Det var robust lokal med industri-feeling och svartklubbskänsla som som passar som hand i handske för räfvens explosiva utspel.
Billig öl, gratis chips och varma mackor för det facila priset av tio kronor styck höjde stämningen ytterligare. Vi fick dessutom vara med om en världspremiär! Räfvens första officiella video förevisades under stående ovationer.

Konserten förlöpte därefter på sedvanligt Räfven manér. De började iklädda sina nya stilfulla, tredelade, rutiga kostymer men redan efter första låten började klädesplaggen försvinna, undan för undan, tills de i furiöst tempo, spelade de sista låtarna halvnakna. Även publiken svettades kopiöst efter att ha uppmanats hoppa upp och ned som popcorn. Mina arma knän.

Den nya CD:n Svensk Kultur kommer i September och därefter blir det en ny japanturné för gänget.

Visuellt från Vitryssland

2011-04-24T00:14:00.003+02:00

Från Vitryssland och Lyapis Trubetskoy kommer några av de visuellt vassaste videorna nu för tiden. Nyskapande och fantasifullt men ändå traditionellt på något sätt. Mycket imponerande. Här är ytterligare en fascinerande skapelse där bilderna kanske är överlägsna musiken.

Femtio år sedan Gagarins rymdfärd

2011-04-12T21:02:00.004+02:00

En gång var han 1900-talets megakändis och Sovjetunionens affischpojke. Numera är det allt färre som kan namnet på den förste mannen i rymden. Idag är det femtio år sedan han genomförde sitt uppmärksammade varv runt jorden och Vodkabeat tar därför tillfället i akt fira detta. Gagarin rymdfärd har lockat många att skapa musik och nätet är fullt av mer eller mindre bra kompositioner om rymdfararen. En av de första var med text om om rymdhjälten var en Sovjetisk schlager.

En annan rent instrumental Gagarinlåt i lite mordernare stuk har Evgeny Nemov som kompositör.

Undervuds sextiotals-nostalgiska Gagarin har jag haft med förut men det är en sån
vacker låt att jag tar med den en gång till för de som missat bandet.

Dorlene Love blir Crash Nomada

2011-04-11T21:21:00.007+02:00

Det här inlägget borde väl ha kommit för en månad sedan men jag har legat efter med det mesta. Är man amatör så är man. Nåväl, gamla favoriterna Dorlene Love byter namn. Vadan detta? Kan man ju då fråga. Enligt den medföljande informationen är orsaken följande:

- På grund av ökande internationell uppmärksamhet och namnlikheten med soulsångerskan Darlene Love kommer vi att byta namn till Crash Nomada.

Dorlene Love har under de senaste fem åren golvat folk med sina vilda livespelningar och sin unika blandning av punk, balkan, rai och folkmusik från mellanöstern och västafrika. De har bland annat spelat på Lowlandsfestivalen i Holland, Peace & Love-festivalen 5 år i rad, Arvikafestivalen och de flesta städer och festivaler runtom i Sverige. Debutalbumet Exile Deluxe släpptes 2008 på legendariska punkbolaget Birdnest Records. De blev nyligen framröstade som ett av världens topp tio gypsypunk-band på MTV Iggy.

- Med den hetaste, skitigaste & mest dansanta globala folkpunken vänder vi blad och kör på rakt in i nästa decennium under namnet Crash Nomada.

Jag tyckte inte det var länge sedan de fick spela akustiskt bredvid scenen på Arvikafestivalen. Men tiden rinner iväg och det gäller att ta vara på chanserna. De sista spelningarna som Dorlene Love är förbi och nu har en ny video under det nya namnet dykt upp på tuben.

Jag gissar att det kommer att bli många fler festivalspelningar för bandet, både i och utanför Sveriges gränser och är förstås lite avundsjuk.

Dorlene Love har ju figurerat på Vodkabeat flera gånger men jag tror inte jag haft med No regrets tidigare så det är väl dags att visa den som en sista glimt av det gamla bandet.

Motorväg till helvetet?

2011-03-31T22:42:00.005+02:00

Det finns någon slags villfarelse uti världen att rock'n'roll behöver jättelika trumset med dubbeltramp och massor av cymbaler. Nonsens. Självklart går det lika bättre med en vattenflaska och en väska. För vi snackar om den breda vägen rakt mot ett hett ställe.

Vopli Vidopliasova från Ukraina fixar svänget och visar var skåpet skall stå med en ac/dc cover på sitt eget sätt.

Ukrainsk polka-punk

2011-03-25T19:28:00.003+01:00

Jag laddar upp inför helgens ryska fest men fastnar för en ukrainsk video. Los Colorados gör I Wanna Be Trashed på sitt oefterhärmliga sätt. Hur bra som helst. Och i alla fall från Östeuropa.

Bosnisk rock

2011-03-18T20:21:00.003+01:00

Den bosniska rockgruppen Letu Stuke är i Sverige. Tyvärr har jag inte tillfälle att gå och se dem. Så vitt jag förstår handlar deras texter om situationen i Bosnien idag där de vänder sig emot nationalism och kapitalism som splittrar landet och säljer ut medborgarnas gemensamma egendom. Elegant video där man utan några som helst språkkunskaper kan ana sig till budkapet.

Shamisen rock

2011-03-14T17:29:00.003+01:00

Mina tankar går fortfarande till Japan och jag väljer att fokusera på japansk musik på vodkabeat samtidigt som jag håller tummarna för att reaktorhöljena skall hålla inne den mesta radioaktiviteten. Trots omfattningen i katastrofen tycks ändå de stränga reglerna för konstruktioner och byggnader ha begränsat katastrofen.

Man kan inte låta bli att förundras över naturens enorma krafter. Bilar, fartyg och hus flyter som barkbåtar i en vårbäck. Scary.....

Jordbävning

2011-03-11T19:09:00.004+01:00

Idag går våra tankar till Japan och alla människor som drabbats av jordbävningen och den åtföljande tsunamin. En kraftfull trumvideo med Kodo får hjälpa till att föra våra tankar i rätt riktning.

Serbiskt Vemod

2011-03-06T20:12:00.003+01:00

Söndag och vi tar det lite lugnt med Boris Kovac och LaDaABa orchestra. Han har gjort några fantastiska plattor som jag dammat av och lyssnat på igen. Desperat undergångsstämning vid tidens slut. Snart börjar arbetsveckan med mycke möda och besvär.

After Work med Jaakko Laitinen & Vääre Raha

2011-02-24T23:43:00.008+01:00

Jäpp, då är det helg igen och vad passar bättre än lite finsk balkan-tango. För de som bor i Göteborg finns chansen att se Jaakko Laitinen & Vääre Raha live på Mitt Andra Hem
fredag 25/2, redan klockan 18.00. Jag kommer att vara där i tid i alla fall.

Hur skall man beskriva bandet? Melankoliskt dansmusik med efterfest stämning? Kanske. Finskt vemod blandat med romsk energi? Nja. Orden eller vad man kallar det spelar faktiskt ingen roll. Musiken talar för sig själv.

Videon börjar med 48 sekunder finsk språkövning sen sätter de igång...

Det är troligen mina avlägsna finska rötter som väcks till liv....

Jamen, här hittade jag en lite försenad trailer från framträdandet i Köpenhamn i veckan.

Avslutning på den egyptiska veckan

2011-02-19T20:36:00.006+01:00

Min egen erfarenhet från Egypten härrör sig från förra seklet då jag ingick i en grupp som hamnade på en egenartade turné med 16 finska magdansöser(!) som huvudnummer. Fast jag tror jag berättat om den tidigare.

Egyptisk musik är intressant på många vis men det är inte så mycket rock'n'roll i den. Inte så mycket band över huvud taget utan mest sångare/sångerskor med anonymt komp. Det enda undantaget jag kan komma på på rak arm är bandet Sharkiat, som under ledning av den geniala Fathy Salam skapat en helt egen stil. Lite jazz och rock med traditionell egyptisk musik i grunden. Tillsammans med det schweiziska bandet Les Maniacs gjorde de en mycket märklig skiva i mitten av 90-talet.

Ensamma låter Sharkiat lite mindre rock och lite mer jazz.

Egyptisk vecka

2011-02-15T22:56:00.004+01:00

Egyptisk popmusik är rytmiskt intressant men många produktioner tycks numera vara i smörigaste laget. En av mina gamla favoriter är Hassan El Asmar som fortfarande har ett rått uttryck i rösten. En god representant för musikstilen Shaabi som är enormt populär bland lägre klasserna i Egypten.Traditionell men påkostad video.

Kan vi gissa på att de senaste veckornas händelser kommer att avspegla sig i musiken och filmen. Kairo är sedan länge Mellanöstern kulturcentrum och nu kommer nya produktioner snart att spridas över arabvärlden....

Egyptiskt party

2011-02-13T22:55:00.006+01:00

Med tanke på de senaste händelserna förskjuter Vodkabeat sitt fokus mot Egypten. Att en diktator faller är alltid välkommet men framtiden är ännu osäker. Men det egyptiska folket som förbluffat världen med sin hängivna kamp kommer att se till att förbättringarna blir bestående. Inspirerad av deras kamp blir det en egyptisk vecka på Vodkabeat.

Den egyptisk-ättade sångerskan Natacha Atlas hörde jag på en minnesvärd konsert på Stadsteatern i Göteborg för några år sedan får inleda.

Färgbilder från Tsarens Ryssland

2011-02-08T20:02:00.007+01:00

En av pionjärerna inom färgfotografin var den den ryske Sergei Mikhailovich Prokudin-Gorski (1863-1944)som här syns i ett självporträtt. Med Tsar Nikolaj II:s tillstånd reste han runt kejsardömet och dokumenterade byggnader och människor. Och vilka bilder!
En inblick i en svunnen värld. Så levande och så nära men ändå så långt borta i tiden.

Medans ni tittar på bilderna kan det kanske passa med lite dragspelsmusik.....

Kvinnor i Dagestan 1910

Förman vid sluss. Fortfarande i arbete vid 82 års ålder 1910

Hamnen vid Sukhumi i Abchasien 1910

Inspektion av järnvägen vid Onega 1910

Några barn vilar sig i sluttningen 1910

Höskörd på landet 1909

Khanen av Khorezm, vid den här tiden ett ryskt protektorat.

Gammalt kapell på landsbygden 1910

Lugnt vatten någonstans i Volgas flodsystem

Armenisk kvinna 1910

Fler bilder finns här

Red Western

2011-02-02T23:33:00.007+01:00

Ett oemotståndligt tema på årets filmfestival i Göteborg är Red Western. En samling filmer från Sovjetunionen där vilda västern-dramat omstöpts i socialistisk form. På pappret verkade detta som två fullständigt oförenliga storheter.

Med viss bävan bänkade jag mig på den anrika biografen Capitol för att se White Sun of the Desert(Beloye Solntse Pustyni).

En film gjord av den i mångas ögon suspekta experimentella avdelningen på Mosfilm, denna avdelning avvecklades strax efter filmens fullbordande 1969. Enligt presentatören var filmen nära att inte bli godkänd av myndigheterna men av någon anledning hade Partiets ordförande Leonid Bresnjev sett filmen och gillat den. Vilket var en besvärande omständighet. Några kopior letade sig ut i landet och blev kosmonauternas absoluta favoritfilm. Eftersom kosmonauterna var Sovjetunionens hjältar insåg censuren att de trampat i klaveret och gjorde en kovändning, filmen fick hastigt och lustigt omvärderas och bedömdes nu istället som ett smärre mästerverk.

Mästerverk och mästerverk är kanske att ta i, men nog hade jag stort nöje av den. Likheterna i stil med Sergio Leones spagettiwesterns är påtaglig. En cool hjälte får bandithövdingens harem på halsen och måste slåss mot horder av skurkar. Några intressanta bifigurer hjälper till och bovarna får till slut bita i gräset, förlåt sanden. Hjälten drar vidare....
Ett litet klipp från början av filmen som i sin helhet faktiskt ligger på Youtube i åtta avsnitt.Med engelsk text!

En vacker melodi av Bulat Okudzhava ringer också i öronen på väg ut från biografen.

Polsk rockdokumentär

2011-01-30T22:45:00.005+01:00

Så var det filmfestival i Göteborg igen. Vodkabeat spanar förstås in filmerna från öst och började med Beats of Freedom en dokumentär om rockens roll i Polen under 60-,70- och 80-talet. Då det var suspekt att vara långhårig och rockmusiken spreds på hemmakopierade kassetter. En fascinerande historia med starka bilder och stark musik. Här är en trailer:

Men hela dokumentären ligger faktiskt redan på Youtube i åtta avsnitt för de som är intresserade öststatsrock och Polens historia i synnerhet. En av låtarna som bet sig fast var Night Patrol med Manaam.

Ytterligare ett av de "farliga" 80-tals banden var Brigada Kryzys. Censuren läste texter och letade efter dolda budskap.

Las Balkanieras på Musikens Hus

2011-01-25T17:44:00.011+01:00

Las Balkanieras , the Queens of Balkan Dancehall Trash Pop. Jo, så presenteras de faktiskt på Youtube. Någon sorts tung dansvänlig discopop således även om senaste alstret Moje Plavi Oci snarare andas femtitalsrock med balkankryddning. Inte helt förutsägbart alltså. På fredag(28/1) kan vi se denna tysklandsbaserade trio med ursprung i Kroatien, Ryssland och Bosnien, ta scenen på Musikens Hus i besittning. Arrangemanget är ett samarbete mellan Balkan Beat Party och Balkanika, två klubbar med kompassens riktad åt sydöst. Det kan bli en lätt svettig afton. Och visst behöver man värme i dessa kylslagna tider, dags att locka fram vårkänslorna.

Natten är ung och plattvändaren full

2011-01-22T12:20:00.004+01:00

Så var det lördag igen. Veckorna rinner undan detta nådens år 2011. Vi håller modet uppe så gott det går. Den sibiriska kylan stannar envist kvar men med dans och alkohol betvingas svårmodet. Visst behöver man något att se fram emot under långa tråkiga arbetsveckor.

Mama Diaspora vs Yuriy Gurzhy fortsätter spela in låtar. Ett av många projekt den mångsidige ukrainaren är inblandad i. Och nog hörs det att Gurzhy även samarbetat med Shantel.

Någon skönsång är det inte frågan om, textens kvalité är inte direkt lysande och det engelska uttalet skulle få svenska skivrecensenter att svimma. Men vad gör det, det är ingen musik att analysera. Här skall dansas, helst med ett glas i näven, i vardagsrummet eller på klubben. Nazdarovie!

Självmord med bastuba

2011-01-20T21:44:00.004+01:00

Det finns en viss typ av video som vodkabeat har en speciell förkärlek för. Någon typ av öststatsestetik, humoristisk med en desperat underton liksom. Musiken brukar inte sällan vara någon sorts snabb baktakt med inslag av blåsinstrument. Ungefär så här.

Vad låten har med Paraguay att göra vet jag inte. Gruppen Perkalaba har varit med förut då jag försökte reda ut deras hutsulska bakgrund. Hurvida jag lyckades är oklart men jag tänker inte göra något nytt försök.

Tredje gången gillt med Leningrad

2011-01-13T22:36:00.004+01:00

Visserligen vann Ryssland junior-VM i ishockey men alla ryssar är inte helt bekväma på skridskor vilket denna tredje video med bandet Leningrad bevisar. Tredje video i år vill säga. Jag har nog redovisat fler låtar med Leningrad än något annat band på denna blogg. Jag skall inte tjata så mycket, här är Pussy Talker.

Och vem är det som i färgglad mössa dyker upp på ismaskinen i slutet? Visst, Sergei Shnurov kan inte hålla sig ur bild en hel video.

Leningradsk duett

2011-01-09T22:04:00.007+01:00

Enkel och effektiv scenklädsel. Jag undrar om Leningrad någonsin gjort en låt utan att gorma ordet хуй. Här kommer i alla fall ytterligare en. En duett mellan Sergei Shnurov och nya vokalisten Yuliya Kogan, videon dök upp på Youtube igår.

Jo, jag ser fram mot den nya skivan även om de flesta låtarna nu tycks figurera på nätet. Jag är osäker på om det är nummer elva eller tolv i ordningen. Det beror på om man räknar Vtoroi Magadanski som jag dock uppfattat som en soloskiva av Shnur även om den ofta står med i Leningrads diskografi. De flesta skivorna går att hitta på nätet om man ger sig tid att leta men jag har beställt skivor till rimligt pris(7€) på Petershop som har massor av musik och filmer från Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Personliga favoriter bland Leningrads skivor? Jag vet inte...... Made in Jopa spelar jag ofta ... och Mat Bez Elektrichestva.... och Tochka och Piraty XXV Veka och..... Äsch, jag vet som sagt var inte. Leningrad har varit mitt absoluta favoritband under 2000-talet och kommer av allt att döma behålla den ställningen ett tag till. Xуй!

Fortsatt helg med Leningrad

2011-01-06T10:58:00.006+01:00

Julen är ännu inte över. Nix, enligt den ortodoxa kalendern infaller julen inte för än 7 januari och vi kan därför med gott samvete festa loss lite extra.

Den ryska gruppen Leningrad som jag befarade hade somnat in för gott har börjat röra på sig igen och sänt ut en strid ström av låtar till Youtube. Det blir alltså en hel del Leningrad framöver.

Förvånande nog har de dock bytt sångare och ny vokalist är den Yuliya Kogan. Men Sergei Shnurov då? Lugn, han finns kvar men håller sig i bakgrunden(!) som kompgitarrist. Men visst syns han och det troliga är väl att han fortfarande styr och ställer i bandet. Men Yuliya är ett frapperande blickfång med en röst som inte går av för hackor och hon är dessutom lika ful i munnen som sin föregångare. Här kommer en julig hälsning från Ryssland.

Nykterhet och kultur i Ukraina

2011-01-02T20:00:00.007+01:00

Det nya året inleds i Ukraina. En mängd artister från detta land har figurerat på Vodkabeat och nu är det dags för en ny grupp att göra entré. Ja, ny och ny. Gruppen TIK bildades redan 2005 men är förmodligen okänd för 99.99% av svenskarna. Före detta historiestuderande Viktor Broniuk på dragspel och sång är frontman och imponerande blickfång. Musiken påstås vara en blandning av ska och chanson. Tja, kanske det. Avgör själv.

Gruppens namn är en förkortning av det ukrainska uttrycket "Тверезість і культура" som lär betyda "nykterhet och kultur". Vilket vi ser exempel på i nästa video där de visuella intrycken är av gammal god öststatskaraktär och därmed mycket passande för denna blogg.

Gott Nytt År med gummistövlar på

2010-12-31T19:04:00.004+01:00

För att hitta en perfekt nyårsvideo får vi för ovanlighetens skull ta ett steg åt väster. Vad behövs egentligen för att göra en sevärd video? Stor budget? Berömd regissör? Känt band? Nix. En bra idé.... och gummistövlar förstås. Resultatet är en av de charmigare produktionerna från den skandinaviska halvön.

Gott nytt år på er alla där ute.

Jul med Balkan Beat Party

2010-12-23T19:03:00.008+01:00

På grund av förkylning, arbete och fan och hans moster har bloggandet varit ytterst begränsat på sistone. Men nu är ledigheten här och det skall bli ordning på torpet, åtminstone ett tag. Ett ypperligt tillfälle att skaka ned julmaten uppenbarar sig på juldagen för de som bor i närheten av Göteborg, då Balkan Beat Party presenterar Svedska Zvezde, ett romskt partyband med rötterna i södra Serbien (Musikens Hus 25/12 21.00).

Devotchka och Gogol Bordello till stan

2010-12-06T22:10:00.006+01:00

För vilken gång i ordningen vet jag inte men nu är Gogol Bordello i Göteborg igen. Lite i skymundan är DeVochKa annonserade som förband vilket gör kvällen extra intressant (Trägårn 8/12). DeVotchKa spelade i Malmö härom året men har mig veterligen inte varit i Göteborg.

En fascinerande orkester med en särpräglad repertoar där östeuropeiska och mexikanska influenser trängs med gipsyswing, chanson och umpa-umpa. Skivorna Una Volta och A Mad And Faithfull Telling har rullat flitigt på min iPod. Flera filmer har innehållit musik av DeVotchKa men kanske är det deras lite mer slätstrukna låtar som gör sig bäst på film. Musiken får ju inte ta fokus från bilderna. Så det får bli en gammal låt utan rörliga bilder för att presentera bandet.

Gogol Bordello som är kvällens huvudnummer har fått sin senaste skiva producerad av Rick Rubin. Det betyder att de stigit ett antal placeringar på artisternas rankinglista men några världsstjärnor är de inte, även om de uppträtt ihop med Madonna.

I sin egen genre, gipsy-punk är de dock stilbildande ikoner med många efterföljare. Lite ojämna på skiva och Eugene Hütz röst har inte så värst många nyanser. Men det är framför allt ett liveband som i sina bästa stunder kan röja rejält. Här är en låt från senaste plattan.

Armeniskt jazzdragspel och trumpet

2010-11-29T21:54:00.007+01:00

Idag ligger vi lågt. Efter livlig en helg med dans, alkohol och ett danskt balkanband i lägenheten vilar jag ut. Tillbaka till rutinerna. Lugn och rogivande musik.

På senaste tiden har jag lyssnat en hel del på David Yengibarjan som på skivan Pandoukht spelar dragspel ihop med bland andra trumpetaren Frank London. Vackert och värdigt, lite jazz, lite orientaliskt. Den absolut lugnaste låten från skivan låg även på youtube tillsammans med bilder från Yengibarjans hemland Armenien(nu för tiden bor han i Ungern). Först vid 4.20 kommer basen och slagverket in och coola trumpet slingor växer fram.

Balkan Party igen

2010-11-24T20:37:00.009+01:00

Balkan Beat Party 26/11 from Startsladd on Vimeo.

Tiden bara rinner iväg. Det är åter dags för ett Balkan Beat Party på Musikens Hus i Göteborg. Fredag 26/11 Närmare bestämt. Det kan behövas så här när vi har tre-fyra månader Göteborgsvinter framför oss. Brr. Dags att korka upp och valla dansskorna. Vi behöver glömma årstider, jobb, studier, chefer och vardag och istället ge oss hän. Månadens band kommer ifrån Danmark och heter Klepti Klepti. Eftersom jag aldrig haft den äran letar jag upp dem på tuben och kollar. Minsann ligger inte en liten trailer för evenemanget ute.

Eftersom vodkabeat är internationellt orienterad kommer här en dansk språkövning:
"Klepti Klepti (Balkan/tyrkisk og påp) Et sted på fugleflugtslinjen mellem det tyrkiske højland og den disko-dansende, pulserende metropol finder du Klepti klepti, som i det seneste år har udviklet nyt repetoire, ny lyd og en dansegulvs træfsikkerhed på 99%! Bandet har i høj grad bevaret kærligheden til den akustiske melankolske balkansjæl og bragt den med sig ind på klub-scenen, i et mix som tricker illusioner og forventninger.

Med den altid højhælede Gunni Torp på sax/vokal (Gunni & Nitterne, Orkestar Baxtalo) og den lynende S. Meinild 1.sax (Astroids Galaxy Tür) i fronten af en 12 ventilers backinggruppe: Med Frelseren på trommer, Agent Bendsen på keys, Kris Jewel på accordion og Tyrnoss på tuba, bliver der lagt grantræer ned på Klepti kleptis vej mod jordens indre og ud igen !"

Från tidigare í år hittade jag även denna lilla filmsnutt.

Finsk tango-balkan i toppklass

2010-11-17T23:11:00.017+01:00

Balkanmusik är inte lätt att spela för nordiska musikanter. Tro mig, jag har själv försökt. De flesta nöjer sig ofta med att spela covers och hamnar i kategorin ”duktiga musiker spelar svåra låtar”. Kompetent visserligen, men utan nerv. Andra försöker blanda balkaninfluenser med eget skapande, men med få undantag (Tummel t.ex.), blir resultatet tämligen mediokert.

I dag har jag dock nöjet att presentera en finsk orkester som lyckas med den svåra balansen. Internationellt sett är kanske inte Jaakko Laitinen & Väärä Raha det uttalsmässigt mest optimala namnet, men vad gör det när musiken är så gångbar. Historien började med att unge Jaako hittade en balkanplatta på en loppmarknad och inspirerad av denna startade ett band. De fem musikerna, som alla är från finska lappmarken, men boende i Helsingfors, blandar romsk balkanmusik med ryska melodier och finska tangotraditioner. Något som förstås passar denna bloggen som hand i handske.

Visst, jag är partisk. Så som trogna läsare vet är jag svårt förtjust i finska tangosångare(Olavi Virta, Eino Grön m.fl.) Det är något i temperamentet som når ända in till hjärterötterna. Samtidigt har jag en gång spelat i ett balkanband och dessutom haft en stark förkärlek till rysk musik. Inte konstigt att jag gillar debutalbumet Jaakko Laitinen & Väärä Raha, som faktiskt går att få tag i på cdon.

Vi ser på några videos för att få in den rätta stämningen. Jag ser framför mig ett sunkigt hotell i 60-tals stil någonstans i öst. En finsk orkester med en visslande dragspelare på turné bakom den mentala järnridån.

Ja, jävlar i det. Vi tar en till. En koskenkorva tack! Dags för en tryckare.

Jag kan inte låta bli att lyssna på ytterligare ett klipp. Lägg märke till de fina trumpetslingorna och dragspelssolot. Jaakko Laitinen & Väärä Raha är snart på väg till Sverige, och Göteborg får vi hoppas?

СПОРno

2010-11-15T16:11:00.007+01:00

СПОРno(Sporno) är enligt mina källor på nätet ett ungt ryskt band som spelar "moderna romantiska melodier". Nåja, det beror nog på hur man definierar romantik. Men i alla fall, fartfylld partymusik som trots språkförbistringen låter mig ana en viss kritik av det rådande samhällsklimatet. Eller också är det kanske bara en realistisk tidsbild från det nutida Ryssland. Fräcka blåsriff och en catchy refräng sätter fart på kroppen. Taxa Baxa eller hur det nu är.....

Om du gillade Sporno finns flera låtar att ladda ned gratis på Lastfm.

Magnifico och Feros i samma video

2010-11-09T21:54:00.004+01:00

Nej, jag har inte glömt bort att det kommit ny video med Magnifico, eller rättare sagt dat har jag visst. Så några månader för sent kommer då Zum Zum, en låt som finns med på Magnificos samlingsalbum som getts ut av Pirahna Musik i hopp om att den slovenske stjärnan skall slå även i väst. De flesta låtar har jag hört tidigare på andra album men Zum Zum är ny för mig. Där dyker även Makedoniens saxofonfantom Feros Mustafov upp i flerfaldig upplaga. En man som spelat med både Thorleifs och Süperstar Orkestar i svensk teve.

Vad skall vi säga om den här då? Visst påminner det om mycket Magnifico gjort tidigare men vad gör det. En bra partylåt är en bra partylåt.

Magnificent Seven på KGB

2010-11-05T19:45:00.010+01:00

Tyvärr befinner jag mig på andra sidan Sverige annars hade jag gärna bevistat The Magnificent Sevens releaseparty på KGB-baren i Stockholm 6/11. Sent omsider kommer nu alltså detr efterlängtade debutalbumet The Broken Hearted Show som redan hunnit recenseras i framsynta tidningar. Jag ser framför mig en desperat svartsynt orkester i en ångdriven kabaré någonstans mellan öst och väst. Det är mörkt, slitet och nött och vi är ytterligare ett steg närmare graven. Men vi beställer en drink till och skålar för framtiden medan orkestern oförtrutet spelar vidare på sina buckliga instrument.

Besök från Inre Mongoliet

2010-11-02T22:21:00.007+01:00

Göteborg gästas denna vecka av ett band från provinsen Inre Mongoliet i norra Kina. Sådana gästspel är inte vardagsmat och jag måste naturligtvis titta närmare på bandet Hanggai.

De spelar alltså mongolisk folkmusik men sångaren har ett förflutet inom kinesisk punkrock och bandet anger Pink Floyd, Radiohead och Rage Against The Machine som influenser. Mycket intressant. Tung elgitarrer och bas samsas om utrymmet med tvåsträngad luta och hästhuvudfiddla. Här är en inspelning från Amsterdam i somras.

Strupsång på klassiskt mongoliskt manér utlovas vilket naturligtvis piggar upp. Riktigt bra strupsång hör man inte ofta i Sverige. Den färgglada traditionella scenkostymeringeng gör inte saken sämre. Det kan bli en minnesvärd koncert.

Jag kommer fortfarande ihåg hur knockad jag blev av den rysk/sibiriska orkestern Yat-Kha för tio år sedan. Jag terroriserade vänner och bekanta med försök till egenhändig strupsång i månader efteråt. Jag hoppas på något liknande nu.

Gift dig aldrig i Tjeckien

2010-10-27T20:16:00.008+02:00

Jag börjar uppladdningen inför Balkan Beat Party på Musikens Hus 30 oktober. Men först tar vi en tur till Tjeckien.

Det Tjeckisk-Moraviska Musik Sällskapet eller Cechomor som det förkortat sitt namn till, har hållit på ett tag och lär ha varit förre presidenten Vaclav Havels favoritband (han var även ett fan av Rolling Stones!). Med hjälp av rocksångerskan Lenka Dusilova har de nått en bredare publik. Ja, till och med blivit spelade i svensk radio (Klingan). Här är ett live framträdande från i fjol. Gift dig aldrig.

Severina i Sverige

2010-10-15T20:36:00.006+02:00

Med anledning av att den kroatiska storstjärnan Severina gästar Sverige (23/10 i Stockholm och 24/10 i Göteborg) får jag chansen att reprisera några gamla favoriterlåtar. Först ut är Ljute Cigare...

Pucajte u tamboraso är likaledes från albumet Zdravo Marijo som producerades av Goran Bregovic. Lite mer stillsam men inte alls sämre för det.

Severina är från Kroatien men populär i stora delar av forna Jugoslavien. Här är en upptagning från Belgrad 2009 med ytterligare en låt från ovan nämnda album.

Jo, jag har biljett.

Khimki Forrest

2010-10-06T23:24:00.009+02:00

Naturligtvis hittade jag en ny Leningradvideo strax efter jag skrev det förra inlägget. Intuition? Kanske det. Aktiviteten i bandet har varit låg de senaste åren och ryktet har gått om att de lagt av.

Det här är dock en smart låt med massor av vildsinta slängar åt olika håll och kommentarer till Rysslands inrikes förhållande. Utan obceniteter till allas förvåning, men väldigt mycket Leningrad. Melodiskt är den kanske inte någon ny höjdare utan mer en upprepning av tidigare teman. Texten tycks dock ha satt sprätt på sinnena i det stora landet i öster. För oss som inte är insatta i ryska förhållanden eller förstår ryska finns en förklaring till låten på engelska här.

Super Good

2010-10-06T23:06:00.004+02:00

Det var ett tag sedan man hörde något nytt av Leningrad. Inte heller har jag sett någon ny video på ett tag. Jag får göra en djupdykning in i den kyrilliska världen för att se om det finns något att hämta. Jag har en känsla av att....... Tills dess drar jag fram en gammal studioinspelning inför publik, där en till synes lindrigt nykter Shnurov gormar fram Super Good på sitt eget patenterade sätt.

En bulgarisk rachenica

2010-09-29T23:01:00.006+02:00

Tillbaka till Bulgarien. Det är fortfarande Plamen Dimitrov men denna gång briljerar även Liubomir Geshkovski på stränginstrumentet gudulka. Det är ojämn rytm och går oherrans fort. Lite jazzig ibland och extremt svårdansat för en tungfotad nordbo.

Ska vi gissa att det är samma regissör som i den förra Dimitrov-videon?

Höstens första Balkan Beat Party

2010-09-25T11:24:00.007+02:00

Ja, just det! I kväll är det dags för Balkan Beat Party igen (i Musikens Hus Göteborg). Denna gång gästar malmöbandet Kavanki. Plattvändare är DJ Baba (från radioprogrammet Teddy) och för de visuella effekterna står Startsladd. Ska vi gissa på fullt ställ? Balkan Beat Party är ett klart bevis för att musik är bäst när influenserna blandas. Ja, den mesta "svenska" musiken som t.ex. schottis(scottish) och polska har ju faktiskt ett utländskt upphov. Det skulle bli ganska entonigt med enbart pursvensk musik.....

Balkan Beat Box i Karibien?

2010-09-19T13:45:00.003+02:00

Denna söndag när en stor del av Sveriges vuxna befolkning går till valurnorna för att bestämma hur landet skall styras och vem som skall äga våra gemensamma tillgångar försöker jag låta bli att bita på naglarna och istället tagga ned lite. Lite avspänd musik hjälper att hålla nerverna i styr. Efter ett tips har jag hittat Balkan Beat Box nya video och trots namnet på gruppen verkar ha influerats mer av karibien än balkan denna gång. Men vem bryr sig. Cool avslappnat sväng, baktaktsgitarr med fett blås. Vackra bilder med lätt tropisk stämning.

Snabba fötter och händer i Bulgarien

2010-09-16T22:20:00.006+02:00

Om vi förflyttar oss till Bulgarien kan man få se fingerfärdiga herrar som spelar snabbt, mycket snabbt. Ja, det är mest herrar som spelar dragspel, kanske är det därför dragspelandets historia är så full av dueller och tävlingar där framför allt snabbheten premieras.

En som kan kombinera snabbhet med musikalitet är Plamen Dimitrov. En närmast sanslöst säker musiker på sitt pianodragspel. Som vanligt när det gäller Bulgarien är videon också sanslös men av helt andra skäl. Se själva. De dansande herrarna är verkligen en fröjd för ögonen.

Magic fingers

2010-09-15T20:52:00.002+02:00

Jag har spelat slagverk i ett balkanband och vet att det är tämligen besvärligt.
Slagverk är dessutom högljutt och utrymmeskrävande, bor man i lägenhet krävs väldigt tålmodiga grannar för att man ens skall kunna öva. Men nu finns det lösningar. Den digitala tekniken ger oss möjlighet att förminska instrumenten till behändig storlek.

Fast lättare att spela? Troligen inte.

Exotisk gulash

2010-09-09T18:17:00.004+02:00

Innan vi lämnar Ungern för den här gången skall vi kolla upp den mer elektroniska musiken. Att blanda urgammal folkmusik och elektronik tycks vara lika populärt vart man sig i världen vänder(möjligen med undantag av Sverige?). Allt blir sannerligen inte bra och på Vodkabeat har en hel del märkliga blandningar förekommet. Denna gång är det bandet Goulash Exotika som står för mixen. Helt klart ett band att hålla ögonen på.

Inte dum dansmusik alls. Skulle med all säkerhet funka även på andra ställen än spritmarinerade öststatsfester. Vi kör en glad dansvideo också, för att inspirera inför dansgolvet.

Ungersk söndag

2010-09-05T14:38:00.006+02:00

En blek höstsöndag. Soligt, men med lite bett i vinden. Jag fortsätter på det ungerska spåret men lugnar ned tempot och intensiteten.

Jo, det är välspelat, kanske lite väl tamt men ändå intressant. Jag får lyssna till fler låtar för att bestämma vad jag skall tycka. I nästa klipp finns inga rörliga bilder men inspelningen är tillräckligt bra för att stå på egna ben. Fint darbukaspel dessutom. Inte illa alls.

Påminner om gamla ungerska band jag hört en gång i tiden men nu glömt av. Muszikas med Marta Sebestyen till exempel. Måste gräva fram den gamla LP:n. Och Makvirag, hur lät de egentligen.

Tillbaka till Ungern

2010-08-31T21:45:00.006+02:00

Rouletten snurrar och vi slänger ut kulan som stannar på..... Ungern. Det lilla platta landet känt för sina hästar, paprikor och csardas. Vad vet jag mer om landet... hm, gulash och ett fullständigt obegripligt språk. Men sedan är det inte mycket mer. Visst har jag varit i Budapest, fast det var ett tag sedan. Jag zappar lite mellan olika ungerska videos och hamnar på Maszkura és a Tücsökraj. Dragspel, kontrabas, gitarr och trummor, det ser lovande ut.

Kanske lite väl slick stil för min smak, men ändå. Lite Brasiliansk stuk på komp och dragspel. För säkerhets skull en video till. Så vi har lite mer att gå på. Jovisst. Lite laidback latinostuk här med.

En trumpetare har gått ur tiden

2010-08-25T21:34:00.008+02:00

Det har inkommit ett meddelande att den makedonske trumpetaren King Koco Agushev (1965-2010) i förtid har kastat in handduken. Han var en av de legendariska trumpetsolisterna på Balkan som, med en karakteristisk Robin Hood frisyr, ledde sin orkester. Till hans minne tittar vi på ett klipp från 2008.

Visserligen spelade han traditionell balkanmusik men var inte främmande för att exprimentera med helt andra stilar. Här ser vi ett märkligt klipp där Agusev Orkestar delar scenen med en afrikanskt trumgrupp.

Finska på festival

2010-08-17T19:16:00.005+02:00

Visserligen var det ett par veckor sedan Krokstrandsfestivalen gick av stapeln men eftersom några filmsnuttar har letat sig ut på nätet har jag anledning att leta i minnesbanken. En svängig överraskning var ett svenskt band med ett något missvisande swengelskt namn. The Orginal Swedish Arvika Blues Breakers.Men de fick verkligen igång dans i en mängd märkliga former. Eftersom sången tidvis var på finska passar de dessutom in på vodkabeat.

Vals-polka, schottis-swing, polska-pogo och gammal hederlig dratta-på-ändan-shake. Som vanligt när det gäller den här typen av orkestrar var de många snäpp bättre live än på skiva.

Räfven som avslutade lördagkvällen hade egna dansare med sig som var väl värda att inspireras av. Inget bra ljud på filmen men jag tar med den i alla fall.

Och på en trång scen i utkanten av festivalen försökte Snake Oil Peddlers att övertyga publiken om att de kunde bota klena nerver och brustna hjärtan.

Gammal dragspelsvitruos

2010-08-07T23:40:00.004+02:00

Tillbaka i cyberrymden efter en välbehövlig frånvaro som tillbringades på vägarna i norra Skandinavien. Långt från datorer, telefontäckning, elektricitet och annat modernt påfund. Vi börjar därför lite akustiskt med dragspel, men snart kommer även trumma och klarinett in i denna vintage-video.

Musik från Azerbadjan. Inspelat på den gamla sovjetiska tiden får man förmoda.

Finsk cover av en spansk discolåt på tyska

2010-06-30T23:25:00.004+02:00

Innan jag tar semester vill jag passa på att förnöja läsekretsen med en liten delikatess från vårt östra grannland. Det är den eminente M.A. Numminen som med sin trogne vapendragare Pedro Hietanen avlevererar en danslåt på sitt sedvanliga sätt. Perfekt på sommarfesten, nattklubben eller i bilen. Yes sir, ich kann boggie.

Tungviktsmöte på Balkan

2010-06-29T08:33:00.004+02:00

En titelmatch om tungviktstronen i balkanblås har utannonserats. Fanfare Ciocarlia vs. Boban i Marko Markovic Orkestar. Rumänskt tunggung mot serbisk skicklighet. Skivbolaget Asphalt Tango Records blåser upp förväntningarna inför en gemensam turné 2011.

Turnédatum och platser är ännu inte annonserade men kanske kan man hoppas på en vända i Sverige?. När det gäller tunga rytmer och stabilt komp är nog Fanfare nummer ett. Skivbolaget Asphalt Tango producerar dessutom med jämna mellanrum videos med sina artister.

Boban Och Marko Markovic är framför allt kända för sina hisnande trumpetsolon och avancerade arrangemang men på senaste skivan har dansrytmer även en framträdande roll. Därermot har deras skivbolag Piranha slarvat med de rörliga bilderna. Någon acceptabel video har de aldrig fått till.

Halmhattsjazz i Ukraina

2010-06-28T10:18:00.004+02:00

Från rocksångare till mogen underhållare är inget långt steg, åtminstone inte i öst. Oleg Skrypka från Vopli Vidoplyasova är en mångsidig man som sjungit och spelat med otaliga artister i flera stilar i många länder.

Bulgarien 2006

2010-06-27T10:26:00.008+02:00

Jag försöker mig på ett sista ryck innan den stora sommarstiltjen lägger sig över bloggvärlden. En snabb färd över östeuropas musikaliska landskap. På gott och på ont. Vi börjar i Bulgarien med en lätt indisk-inspirerad video. Politisk korrekthet och genusperspektiv inte står särskilt högt i kurs i Bulgarien men den här av de mer återhållsamma filmsnuttarna från chalgamusikens värld och förhållandevis påklätt. Lite mer karaktär på sång och musik än det mesta i genren. Och om vi hängde på något lagomt sunkigt stranddisco vid svarta havskusten för några år sedan, kunde vi ha hört den här låten.

På något sätt känns det som om man verkligen måste vara på rätt ställe för att kunna uppskatta sån här musik. Lätt solsvedd med en paraplydrink av tvivelaktig karaktär framför sig. Semestermage och huvudvärk, men tre dagar kvar på restresan och man tänkte fan inte gå och lägga sig.

Midsommar igen

2010-06-25T09:06:00.004+02:00

Så var det då midsommar igen och ytterligare ett år har dragit förbi. Vi går mot mörkare tider och har faktiskt gjort så sedan i måndags, då den riktiga midsommaren(sommarsolståndet) inföll. Numera firar vi en politisk korrekt midsommar som placerats så att den heliga produktionen skall drabbas i så liten mån så möjligt. O tempora, o mores. Själv följer jag traditionen sedan tre år och repriserar IKEAs tyska reklam som aldrig fick företagets godkännaden. En bild så god som någon av det svenska midsommarfirandet och naturligtvis helt genialisk.

Nåja, lite svensk folkmusik kan vi väl ta då, men för säkerhets skull får det bli på elgitarr. Kenny Håkansson spelar spelar från sin skiva Springlekar och Gånglåtar.

Dynamisk duo i Japan

2010-06-17T23:45:00.002+02:00

Denna gång hamnar vi långt österut. Så långt österut man kan komma innan det blir väster igen. Eller nästan i alla fall. Det där med väderstreck är inte lätt. Till Japan i alla fall. Att min kunskap om japansk musik är ofullständig är en stark underdrift.
Här är i alla fall en duo med kombinationen shamisen(stränginstrumentet och taiko(trumma)
Rock'n'roll liksom.

Peter Nalitch igen

2010-05-30T11:55:00.009+02:00

Så var schlagerfestivalen över för den här gången. Den svenska pressen har uttryckt åsikten att man borde lägga ned hela tävlingen eftersom Europa inte förstår att det svenska bidraget alltid är bäst. Alternativt satsa på en svensk festival med motiveringen "att det är den som gäller". Då kan vi också vara säkra på att rätt nation alltid vinner. Fast varför stoppa med schlagerfestivalen? Man borde ju även lägga ned fotbolls-VM, dit Sverige inte kvalificerat sig, eftersom "det ändå är allsvenskan som är det viktigaste".

Nåja, Vodkabeat är måttligt intresserad spektaklet men höll ändå den ena tummen för Rysslands Peter Nalitch och den andra för Serbiens Milan Stankovic. Bidrag som dömts ut och förhånats av en enig svensk press men som jag (inte utan viss skadeglädje) noterar kom i mitten av det startfält, den svenska låten inte kvalificerade sig till.

Nåväl, att någon av mina favoriter skulle vinna var väl knappast att vänta. Jag har haft med båda bidragen tidigare och spelar istället en annan låt med Peter Nalitch. Uppföljare till lågbudget-succen Gitar heter Overburdened. Som vanligt en cool låt med intressant engelska i både grammatik och uttal. Dessutom snygg dans och fräsig klädstil.

Cover-rock från Moldavien

2010-05-25T10:19:00.003+02:00

Cover-rock har inte varit så vanligt på Vodkabeat men när vi ändå är inne på ämnet. Här gör Zdob si Zdub sin version av Rolling Stones Paint it Black. En låt som faktiskt går i östeuropeiskt tempo i orginal. Bra version? nja... fast lite intressant från 1.53 då trumpeten kommer igång.